hallllåååååååå det va ju ett bra jävla tag sen sist?
Vet helt allvarligt inte varför jag har kvar den här bloggen eller varför jag ens skriver nu då den här bloggen enbart känns jobbig.
MEN den här bloggen har ändå varit min hjälp i flera års tid så det gör lite ont i mitt blogg-hjärta att radera allting. Kanske kommer jag att börja blogga igen, kanske inte. Jag har lovat många gånger att jag ska det men är alldeles för lat, för tråkigt liv och för omotiverad till att göra det!
Ja, det här kan ju varit det mest onödiga inlägget på länge, men jag ville bara visa av mig lite för er.
Att jag lever och mår bra och så.
På återseende, CIAO!
torsdag 7 februari 2013
söndag 18 november 2012
fredag 21 september 2012
lördag 15 september 2012
I mina drömmar är du alltid lika levande.
satans jävla drömmar som stör min sömn varenda natt.
Skönt och vakna kl 8 på en lärdagsmorgon och inte kunna somna om för det bara snurrar i huvet.
Skönt och vakna kl 8 på en lärdagsmorgon och inte kunna somna om för det bara snurrar i huvet.
lördag 8 september 2012
åttonde september.
I en månad har jag haft konstant ont i huvet.
Varje kväll kommer det smygandes och det finns ingenting som får smärtan att släppa.
Nu är det dags för ett läkarbesök, jag tar inget för givet längre och det är bättre att kolla en gång extra.
Annars då?
Jag tar en dag i taget och älskar min familj och pojkvän mer än mitt hjärta egentligen klarar av.
Jag är så otroligt tacksam att ha dom vid min sida i allt det här.
Jag besöker gravplatsen varje dag och uppdaterar min ängel om min vardag, jörgen och hur allting egentligen är kaos utan henne men att vi kämpar på.
Mitt i allting så finns det lycka.
Kärleken till min pojkvän och blivande sambo är oförklarlig.
Vi tapetserar lägenheten och flyttar in för fullt.
Calle jobbar sin uppsägningstid nu och om 23 dagar är vi sambos.
Jag försöker alltså, så gott det går.
Jag jobbar och sysselsätter mig så mycket som det går för att inte tänka så mycket.
Livet går, med det är som att att springa i den värsta motvinden man kan tänka sig, man springer och kämpar men det känns som att man inte kommer någonstans. Man står stilla.
Men jag springer på och jag försöker att ta mig framåt.
Varje kväll kommer det smygandes och det finns ingenting som får smärtan att släppa.
Nu är det dags för ett läkarbesök, jag tar inget för givet längre och det är bättre att kolla en gång extra.
Annars då?
Jag tar en dag i taget och älskar min familj och pojkvän mer än mitt hjärta egentligen klarar av.
Jag är så otroligt tacksam att ha dom vid min sida i allt det här.
Jag besöker gravplatsen varje dag och uppdaterar min ängel om min vardag, jörgen och hur allting egentligen är kaos utan henne men att vi kämpar på.
Mitt i allting så finns det lycka.
Kärleken till min pojkvän och blivande sambo är oförklarlig.
Vi tapetserar lägenheten och flyttar in för fullt.
Calle jobbar sin uppsägningstid nu och om 23 dagar är vi sambos.
Jag försöker alltså, så gott det går.
Jag jobbar och sysselsätter mig så mycket som det går för att inte tänka så mycket.
Livet går, med det är som att att springa i den värsta motvinden man kan tänka sig, man springer och kämpar men det känns som att man inte kommer någonstans. Man står stilla.
Men jag springer på och jag försöker att ta mig framåt.
tisdag 4 september 2012
sweet 16
Idag fyller min stjärna år.
Min älskade lilla skitunge blir 16år och jag hinner inte med alla åren som bara rusar förbi.
Nyss va hon ju 7 år, världens sötaste och busigaste unge som alltid hade massa tok på gång.
Nu är hon en decimeter längre än mig och det är jag som måste se upp till henne istället för tvärtom.
Lillasyster.
Du vet att jag alltid finns här för dig och jag hoppas att du en dag förstår att allt jag säger och gör det gör jag för dig. När jag säger ifrån vissa gånger eller när vi bråkar så är det inte för att vara elak, jag försöker bara hjälpa dig.
Jag älskar ju dig, av hela mitt hjärta och jag vill alltid ditt bästa.
Så grattis på födelsedagen och jag hoppas du har haft en fin dag. (med tanke på allt kaos hemma med strömavbrott och matlagning utomhus!)
Puss <3 p="p">
3>
Min älskade lilla skitunge blir 16år och jag hinner inte med alla åren som bara rusar förbi.
Nyss va hon ju 7 år, världens sötaste och busigaste unge som alltid hade massa tok på gång.
Nu är hon en decimeter längre än mig och det är jag som måste se upp till henne istället för tvärtom.
Lillasyster.
Du vet att jag alltid finns här för dig och jag hoppas att du en dag förstår att allt jag säger och gör det gör jag för dig. När jag säger ifrån vissa gånger eller när vi bråkar så är det inte för att vara elak, jag försöker bara hjälpa dig.
Jag älskar ju dig, av hela mitt hjärta och jag vill alltid ditt bästa.
Så grattis på födelsedagen och jag hoppas du har haft en fin dag. (med tanke på allt kaos hemma med strömavbrott och matlagning utomhus!)
Puss <3 p="p">
3>
tom.
Det finns ett sätt för mig att göra det hela lite lättare.
När jag inte har lusten att prata med nån om smärta och sorg så skriver jag det, och för er som känner att ni vill ta del av det så finner ni mina ord här.
För mig spelar det egentligen ingen roll om ni läser eller inte, jag gör det mest för mig själv.
tisdag 28 augusti 2012
måndag 27 augusti 2012
torsdag 16 augusti 2012
I lost you
Seems like it was yesterday
When I saw your face
If only I knew what I know today
I would hold you in my arms
I would take the pain away
Thank you for all you've done
Forgave all mine mistakes
There's nothing I wouldn't do
To hear your voice again
Sometimes I wanna call you
But I know you won't be there
Some days I feel broke inside
But I won't admit
Sometimes I just wanna hide
'Cause it's you I miss
And it's so hard to say goodbye
When it comes to this, ooh
There's nothing I wouldn't do
To have just one more chance
To look into your eyes
And see you looking back
If I had just one more day
I would tell you how much that I've missed you
Since you've been away
Ooh, it's dangerous
It's so out of line
To try and turn back time
saknaden ger aldrig med sig.
Jag vill skiva allt.
Jag vill få ur mig all smärta, all saknad, allt ont. Men det går inte.
Jag vill inte längre. Inte en sekund till.
Det är förjävla svårt att prata om nånting när det bara fanns en person som jag jag litade på till 100% och det bara va henne jag sa allt jag tänkte till. Hon finns inte längre.
Jag kan inte.
Det går inte.
Jag vill inte.
Jag önskar att jag kunde förstå.
Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden och förvarna.
Jag önskar att det fanns ett sätt för min människa att komma tillbaka till mig.
Jag kommer att måsta leva med tanken att mina barn aldrig kommer att få träffa deras 'moster', gudmor och deras mammas största stöd.
Jag kommer att måsta acceptera det förr eller senare.
Ingenting hjälper.
Stödet från världens bästa familj, den mest fantastiska pojkvän man kan tänka sig och underbara vänner hjälper lite, för en stund. Men så fort jag släpper koncentrationen på dom så flackar mina tankar iväg.
Jag vill kunna andas igen.
Jag vill kunna nämna ditt namn utan att det känns som knivhugg i hjärtat varje gång.
Jag vill kunna prata om dig utan att det tjocknar i halsen.
Du va du och jag va jag. Så olika men så fruktansvärt lika.
Anna och Hanna. Hanna och Anna.
Som helan och halvan, alltid tillsammans.
Det fanns inget vi inte klarade tillsammans, men utan varann så va vi chanslös.
Precis som jag är nu utan dig.
Chanslös.
Jag behöver dig, nu mer än nånsin.
Vänta på mig, fina ängel.
torsdag 2 augusti 2012
until death do us apart.
1 månad av oändlig saknad.
1 månad av tomhet och längtan.
1 månad utan dig vid min sida och för var dag så gör det lite ondare.
Jag saknar dig, så förbannat mycket.
älskade frugan, du är fortfarande allt.
<3 nbsp="nbsp">3>
1 månad av tomhet och längtan.
1 månad utan dig vid min sida och för var dag så gör det lite ondare.
Jag saknar dig, så förbannat mycket.
älskade frugan, du är fortfarande allt.
<3 nbsp="nbsp">3>
onsdag 18 juli 2012
tisdag 17 juli 2012
tisdag 10 juli 2012
Att överleva i sorg.
Att inte ha ork till nånting, inte kunna visa hur jag egentligen mår för jag orkar inte all tröst och uppmärksamhet. Jag går hellre sönder inuti än att visa mig svag. Jag är en väldigt känslosam person och gråter ofta offentligt, men inte nu. Det är för mycket och för jobbigt för att orka med.
Jag orkar inte tänka, känna eller leva. Ingenting är som det ska. Kom tillbaka.
Att förlora sin bästa vän är som att bli handikappad. Min kropp är hel men mina ben orkar inte längre bära mig. Förlamad. Jag gråter bara i min ensamhet för jag vill visa mig stark. Jag gråter mig till sömns och drömmer om dig varje natt, drömmer att du fortfarande finns här, vid liv, frisk och glad som vanligt. Men sen vaknar jag och är åter tillbaka till den här mardrömmen där du inte finns.
Om jag kunde så skulle jag sova mig igenom hela dagarna för att vara i min dröm värld där du lever.
Under hela vår vänskap har jag sagt att jag inte fungerar utan dig, att om du dör så följer jag efter. Jag trodde väl aldrig att den dagen faktiskt skulle komma. Jag hade rätt, jag fungerar inte utan dig. Men jag följer inte efter. Jag tänker leva, för dig, för jag vet att det är det du vill.
En vecka har gått sen jag fick samtalet. 7 dagar av sorg och det blir bara värre, hur ska det här gå?
Det va inte det här vi hade planerat. Vi skulle ju bli gamla tillsammans, du,jag och våra karlar.
Mina tårkanaler har varit uttorkade i 5 dagar men ikväll öppnades dammluckorna igen. Jag vet att om jag börjar gråta så kan jag inte sluta, och jag har legat oavbrutet i 4 timmar. Svag.
Hur ska jag gå vidare, hur lever man utan sin bästa vän?
Att ha ont i varje millimeter av kroppen, vara alldeles tom och inte veta vad jag ska göra och att alltid ha gråten i halsen av saknad efter dig är snart outhärdligt. Plågsamt.
Du har så otroligt många fina människor här som älskar dig och saknar dig och jag gör allt för att stötta dom även fast jag själv är helt trasig. Men för dig tänker jag försöka att vara stark.
Vårat sista möte var fint, otroligt bra.
Det va midsommar dagen och du och Jörgen kom ner till mig och Calle till Gäddede. Vi hade dagen innan varit i Blåsjön och haft en bra midsommar kväll. Vi ville hitta på nånting och göra men visste inte vad. Du ville fiska men ingen annan va så sugen på det men tillslut fick du din vilja igenom så vi drog på oss kläder och vandrade ner och fiskade, men såklart fick vi ingen fisk så vi gick tillbaka. Senare satt vi i lusthuset och vi fyra plus mina svärisar satt och pratade om hur mycket vi tyckte om varandra och hur underbart det skulle bli när vi skulle flytta till strömsund och vi skulle ha varandra så nära.
När ni åkte hem så tog vi varandra i handen och jag sa,- När vi flyttat så får du komma och dricka kaffe med mig (eftersom ingen av våra män är kaffedrickare) Och du svarade,- vi ska dricka kaffe varje kväll. Sen kramade du och gav mig en puss på handen och sa vi ses snart igen.
Och det gör vi, vi ses snart och då ska vi dricka kaffe och äta bullar tills vi storknar.
Kom tillbaka min vackra ängel, du hör hemma här på jorden hos mig, din fästman och din familj släkt och vänner. Det är så orättvist, du som alltid ville alla så väl, aldrig va ute efter att såra någon. Kunde dom inte ha tagit någon annan.
Jag kommer inte att sluta kämpa, jag gör det här för dig. För jag älskar dig av hela mitt hjärta och själ och det kan ingen ta ifrån mig.
Tills vi ses igen, sovgott världens vackraste <3
Jag orkar inte tänka, känna eller leva. Ingenting är som det ska. Kom tillbaka.
Att förlora sin bästa vän är som att bli handikappad. Min kropp är hel men mina ben orkar inte längre bära mig. Förlamad. Jag gråter bara i min ensamhet för jag vill visa mig stark. Jag gråter mig till sömns och drömmer om dig varje natt, drömmer att du fortfarande finns här, vid liv, frisk och glad som vanligt. Men sen vaknar jag och är åter tillbaka till den här mardrömmen där du inte finns.
Om jag kunde så skulle jag sova mig igenom hela dagarna för att vara i min dröm värld där du lever.
Under hela vår vänskap har jag sagt att jag inte fungerar utan dig, att om du dör så följer jag efter. Jag trodde väl aldrig att den dagen faktiskt skulle komma. Jag hade rätt, jag fungerar inte utan dig. Men jag följer inte efter. Jag tänker leva, för dig, för jag vet att det är det du vill.
En vecka har gått sen jag fick samtalet. 7 dagar av sorg och det blir bara värre, hur ska det här gå?
Det va inte det här vi hade planerat. Vi skulle ju bli gamla tillsammans, du,jag och våra karlar.
Mina tårkanaler har varit uttorkade i 5 dagar men ikväll öppnades dammluckorna igen. Jag vet att om jag börjar gråta så kan jag inte sluta, och jag har legat oavbrutet i 4 timmar. Svag.
Hur ska jag gå vidare, hur lever man utan sin bästa vän?
Att ha ont i varje millimeter av kroppen, vara alldeles tom och inte veta vad jag ska göra och att alltid ha gråten i halsen av saknad efter dig är snart outhärdligt. Plågsamt.
Du har så otroligt många fina människor här som älskar dig och saknar dig och jag gör allt för att stötta dom även fast jag själv är helt trasig. Men för dig tänker jag försöka att vara stark.
Vårat sista möte var fint, otroligt bra.
Det va midsommar dagen och du och Jörgen kom ner till mig och Calle till Gäddede. Vi hade dagen innan varit i Blåsjön och haft en bra midsommar kväll. Vi ville hitta på nånting och göra men visste inte vad. Du ville fiska men ingen annan va så sugen på det men tillslut fick du din vilja igenom så vi drog på oss kläder och vandrade ner och fiskade, men såklart fick vi ingen fisk så vi gick tillbaka. Senare satt vi i lusthuset och vi fyra plus mina svärisar satt och pratade om hur mycket vi tyckte om varandra och hur underbart det skulle bli när vi skulle flytta till strömsund och vi skulle ha varandra så nära.
När ni åkte hem så tog vi varandra i handen och jag sa,- När vi flyttat så får du komma och dricka kaffe med mig (eftersom ingen av våra män är kaffedrickare) Och du svarade,- vi ska dricka kaffe varje kväll. Sen kramade du och gav mig en puss på handen och sa vi ses snart igen.
Och det gör vi, vi ses snart och då ska vi dricka kaffe och äta bullar tills vi storknar.
Kom tillbaka min vackra ängel, du hör hemma här på jorden hos mig, din fästman och din familj släkt och vänner. Det är så orättvist, du som alltid ville alla så väl, aldrig va ute efter att såra någon. Kunde dom inte ha tagit någon annan.
Jag kommer inte att sluta kämpa, jag gör det här för dig. För jag älskar dig av hela mitt hjärta och själ och det kan ingen ta ifrån mig.
Tills vi ses igen, sovgott världens vackraste <3
måndag 25 juni 2012
tisdag 5 juni 2012
Tack och adjö.
i 180 st avsnitt har dessa fyra fruar gjort mina tisdags kvällar.
Många tårar har runnit ned för min kind och det har känns som om man är en i gänget på Wisteria Lane.
Nu är det över, slut, finito.
Jag kan bara tacka. Tacka för en fantastisk underbar tv-serie som förgyllt mina kvällar i flera års tid. <3

Många tårar har runnit ned för min kind och det har känns som om man är en i gänget på Wisteria Lane.
Nu är det över, slut, finito.
Jag kan bara tacka. Tacka för en fantastisk underbar tv-serie som förgyllt mina kvällar i flera års tid. <3


torsdag 31 maj 2012
nattuggla
'gäspar så jag håller på att kväva mig själv, trött? Nej inte alls.'
Så löd min fb status nyss. Frågan är bara, varför sover jag inte?
Så löd min fb status nyss. Frågan är bara, varför sover jag inte?
onsdag 30 maj 2012
sister love
Även om vi aldrig bråkat så mycket som vi gjort senaste tiden så älskar jag dig precis exakt lika mycket och du vet att jag alltid finns här för dig, dag som natt så finns alltid tid för dig.
Ida Maria Rebecka Funseth <3
tisdag 29 maj 2012
Bitter, det är bara förnamnet.
Okej jag tänker ägna ett inlägg om hur dumma människor är.
Vi börjar med dom respektlösa. Som ni kanske vet så städar ju jag åt kommunen och något som kan reta gallfeber på mig är när jag så generöst putsar den där jävla glasdörren MINST 3 gånger om dagen så den alltid ska vara fin (eftersom att jag är lite av en städ perfektionist) och så kommer det en jävla snorunge och sätter dit sin feta hand just där jag har putsat, för att öppna med handtaget det är ju omöjligt, även fast dom håller i handtagsjäveln så måste dom dit med handen mot glasrutan!!! Varför? jo, för att jävlas. Men det värsta är ju att jag till och med står där med trasan och fönsterputsen beredd och dom nästan trampar på mig och verkligen hån ler åt mig och verkligen tycker att jag kan putsa liiiiiite till.
Idag gav jag lite tbx, när dom gått förbi men ändå så jag skulle nå så sprutade jag glasputs på dom utan att dom märkte det och vet ni, glasputs lämnar märken på kläder så tji fick ni. Jag kan stå där och putsa den där jävla rutan men ni måste köpa nya kläder varje gång ni vill jävlas med mig!
Och nu till en helt annan sak fast ändå inte.
Idag när jag gick runt och städade så fick jag höra en mycket intressant konversation.
Det va en grabb som hade supit så in in helvete i helgen och han mådde så dåligt igår.
Men saken är den att han skyllde på sin jävla kompis att han mådde dåligt?!
Om man dricker sig redlöst full och mår som en jävla skit dagen efter har man väl ändå ingen annan än sig själv och skylla? Visst, jag kan klaga över hur pissigt bakis jag kan va ibland men det skulle väl aldrig någonsin falla mig in att skylla ifrån det på nån annan? Jag skulle ju knappast gå runt och säga typ,- asså faaan vad jag är bakis och allt är ditt fel för du lurade i mig den där jävla spriten och blablabla. Dricker man alkohol tycker jag att man borde stå för de och ta på sig ansvaret om det blir ett eller två glas för mycket. För kan man inte de, och kan man inte kontrollera den mängd man häller i sig så borde man dricka cola istället.
Och till en tredje sak, jag stör mig sjukt på människor som gillar att supa sig full och slåss med folk utan anledning och sen komma och tycka att det är så jävla ballt? Hur coolt är det på en skala från ett till tio? noll enligt mig!
Idag är jag bitter, allt har gått åt helvete och jag borde inte ha klivit ur sängen imorse. Så dom här små sakerna som kanske inte borde ha stört mig så extremt mycket fick mig att nästan riva mitt eget hår och säga till dom här personerna hur jävla patetiska dom är.
jaja, hoppas på bättre dag imorgon! Nu ska jag sussa.
godnatt, puss!
Vi börjar med dom respektlösa. Som ni kanske vet så städar ju jag åt kommunen och något som kan reta gallfeber på mig är när jag så generöst putsar den där jävla glasdörren MINST 3 gånger om dagen så den alltid ska vara fin (eftersom att jag är lite av en städ perfektionist) och så kommer det en jävla snorunge och sätter dit sin feta hand just där jag har putsat, för att öppna med handtaget det är ju omöjligt, även fast dom håller i handtagsjäveln så måste dom dit med handen mot glasrutan!!! Varför? jo, för att jävlas. Men det värsta är ju att jag till och med står där med trasan och fönsterputsen beredd och dom nästan trampar på mig och verkligen hån ler åt mig och verkligen tycker att jag kan putsa liiiiiite till.
Idag gav jag lite tbx, när dom gått förbi men ändå så jag skulle nå så sprutade jag glasputs på dom utan att dom märkte det och vet ni, glasputs lämnar märken på kläder så tji fick ni. Jag kan stå där och putsa den där jävla rutan men ni måste köpa nya kläder varje gång ni vill jävlas med mig!
Och nu till en helt annan sak fast ändå inte.
Idag när jag gick runt och städade så fick jag höra en mycket intressant konversation.
Det va en grabb som hade supit så in in helvete i helgen och han mådde så dåligt igår.
Men saken är den att han skyllde på sin jävla kompis att han mådde dåligt?!
Om man dricker sig redlöst full och mår som en jävla skit dagen efter har man väl ändå ingen annan än sig själv och skylla? Visst, jag kan klaga över hur pissigt bakis jag kan va ibland men det skulle väl aldrig någonsin falla mig in att skylla ifrån det på nån annan? Jag skulle ju knappast gå runt och säga typ,- asså faaan vad jag är bakis och allt är ditt fel för du lurade i mig den där jävla spriten och blablabla. Dricker man alkohol tycker jag att man borde stå för de och ta på sig ansvaret om det blir ett eller två glas för mycket. För kan man inte de, och kan man inte kontrollera den mängd man häller i sig så borde man dricka cola istället.
Och till en tredje sak, jag stör mig sjukt på människor som gillar att supa sig full och slåss med folk utan anledning och sen komma och tycka att det är så jävla ballt? Hur coolt är det på en skala från ett till tio? noll enligt mig!
Idag är jag bitter, allt har gått åt helvete och jag borde inte ha klivit ur sängen imorse. Så dom här små sakerna som kanske inte borde ha stört mig så extremt mycket fick mig att nästan riva mitt eget hår och säga till dom här personerna hur jävla patetiska dom är.
jaja, hoppas på bättre dag imorgon! Nu ska jag sussa.
godnatt, puss!
Du och jag.
Om det är något jag är säker på så är det du, oss. Ingenting ska få skilja oss åt, jag älskar dig nu och föralltid.
torsdag 24 maj 2012
onsdag 23 maj 2012
En dröm, eller?
Jag önskar man kunde stanna tiden nu. Jag kan inte ens minnas när jag mådde såhär bra sist.
Men det är just det som skrämmer mig. Jag har det alldeles för bra för att det ska vara sant. Jag har världens bästa pojkvän, den finaste familjen man kan tänka sig och alla dom jag håller av mår bra. Men det kan väl inte va så bra eller? Snart måste det komma ett bakslag, för det är ju så det ska vara i mitt liv? Kaos.
Just nu lever jag i en dröm värld, jag är inte van att det ska gå så här bra. Jag är van uppförsbackar vareviga dag men nu är det istället nedförsbackar och jag bara glider fram lyckligare än någonsin.
åh andra sidan så är det här första gången som jag vågar vara lycklig, skiter i vad andra tycker och gör och mår precis som jag vill och förtjänar och det är så otroligt skönt och befriande.
Jag älskar mitt liv och det finns det en person jag tackar för som kom in i mitt liv helt oplanerat och totalräddade mitt liv. Jag va så skrämmande långt ner i mörkret men du räddade mig och den 29 oktober 2011 kommer att vara ett datum jag aldrig någonsin kommer att glömma.
Jag har sagt det till dig många gånger och jag kan inte säga mer än tack för allt du är till mig. <3
Men det är just det som skrämmer mig. Jag har det alldeles för bra för att det ska vara sant. Jag har världens bästa pojkvän, den finaste familjen man kan tänka sig och alla dom jag håller av mår bra. Men det kan väl inte va så bra eller? Snart måste det komma ett bakslag, för det är ju så det ska vara i mitt liv? Kaos.
Just nu lever jag i en dröm värld, jag är inte van att det ska gå så här bra. Jag är van uppförsbackar vareviga dag men nu är det istället nedförsbackar och jag bara glider fram lyckligare än någonsin.
åh andra sidan så är det här första gången som jag vågar vara lycklig, skiter i vad andra tycker och gör och mår precis som jag vill och förtjänar och det är så otroligt skönt och befriande.
Jag älskar mitt liv och det finns det en person jag tackar för som kom in i mitt liv helt oplanerat och totalräddade mitt liv. Jag va så skrämmande långt ner i mörkret men du räddade mig och den 29 oktober 2011 kommer att vara ett datum jag aldrig någonsin kommer att glömma.
Jag har sagt det till dig många gånger och jag kan inte säga mer än tack för allt du är till mig. <3
tisdag 22 maj 2012
måndag 21 maj 2012
söndag 20 maj 2012
fredag 18 maj 2012
onsdag 16 maj 2012
tisdag 15 maj 2012
måndag 14 maj 2012
onsdag 9 maj 2012
oumbärligt
Smärtan man får i hjärtat när man lägger sig på kudden och andas in den underbaraste doften som jag vanligtvis brukar känna från min kärlek, den är obeskrivlig. Jag vänder mig om och hjärtat hoppar över ett slag när jag inser att det bara är kudden som luktar och inte den jag är van som ligger bredvid mig. Dom säger att det är nyttigt att sakna men inte fan är det här nyttigt för mig. Det är fruktansvärt!
Magen vrider sig av saknad och hela kroppen gör ont.
Jag älskar för mycket, för mycket för att kunna va ifrån.
Då vet ni hur jag kommer att spendera min natt! gråtandes och luktandes om vartannat med kudden <3
Magen vrider sig av saknad och hela kroppen gör ont.
Jag älskar för mycket, för mycket för att kunna va ifrån.
Då vet ni hur jag kommer att spendera min natt! gråtandes och luktandes om vartannat med kudden <3
tisdag 8 maj 2012
20 år
Idag fyller jag 20. Idag är jag inte längre tonåring, jag är vuxen nu. Idag har jag varit på systembolaget för första gången och det kändes så fel. Idag, på min dag fick jag vakna upp med världens finaste människa bredvid mig och jag har aldrig känt mig lyckligare. Idag har jag ätit tårta och öppnat paket, de blir man aldrig för stor för. Idag har jag haft en fin födelsedag.
Nu sitter jag här och tänker tillbaka på mina 20 år och saknar min barndom lite gran. allt va mycket roligare då men jag tror nog endå inte att jag skulle byta ut det mot jag har idag för fyfabian så bra jag mår för stunden.
Jag sitter här i min pojkväns tröja som luktar helt underbart. Han va tvungen och fara ifrån mig ikväll. När man spenderar dag ut och dag in men någon i veckor så blir det hemskt när man väl måste vara ensam. DEt tycker jag verkligen inte om! Men om några dagar får jag pussa på han igen.
Imorgon är det jobb som gäller så det är väl dags att inta sovläge!
Puss
torsdag 3 maj 2012
Rörigt
jag önskar jag kunde förklara, förklara allt som försigår i min skalle men risken finna att det inte finns någon som klarar av det. Jag vet också att jag inte kan få ur mig det jag vill. Jag har försökt, många gånger utan att ha lyckats. Jag vet inte hur jag ska bete mig längre för att kunna förklara hur jag tänker om vissa saker. Mitt liv är kaos. Det enda jag är säker på min framtid det är vem jag vill spendera den med men jag har ingen som helst aning om vart jag vill leva eller med vilket jobb jag vill ha. Ingen som helst jävla aning om hur jag ska bära mig åt för att få några svar. Hjärna och hjärtat jobbar så extremt hårt, speciellt när jag är ensam och inte gör något annat än att tänka. Jag måste hela tiden hålla mig sysselsatt för att inte bli tokig. Senaste veckorna har det dykt upp några otroliga erbjudanden till mig men det är för mycket och för svårt att kunna välja så istället lägger jag allt åt sidan och låtsas som om det aldrig hänt.
Det är för mycket nu, för mycket för att jag ska klara av. För mycket för att jag ska kunna kontrollera. För mycket för en människa att klara av.
Det är för mycket nu, för mycket för att jag ska klara av. För mycket för att jag ska kunna kontrollera. För mycket för en människa att klara av.
Utmaning
Utmaning;
Jag blev utmanad av Cherie som vill att jag besvarar dessa frågor!
Frågorna jag fick kommer här med svar:
Vad har du för speciell talang?
Oj, ingen aning? Jag har aldrig varit speciellt bra på nånting.
Favoritsak att göra när du är ensam?
Absolut ingenting, ligga och lyssna på musik och stirra rakt upp i taket. Eller ta en lång promenad och fundera över livet och rensa skallen. Fast det allra bästa, storbak! Jag älskar att baka med högsta volym på stereon!
Nämn en sak du MÅSTE göra innan du dör?
Nämn en sak du MÅSTE göra innan du dör?
Förutom att bilda familj med den människa jag älskar mest av allt på jorden.
Hoppa fallskärm!
Vad är ditt personliga motto?
Vad är ditt personliga motto?
Lev i nuet. Även om det inte alltid funkar för mig.
Bästa tidsfördriv?
Tv-serier och film!Vad är dina mål för år 2012?
Att bli frisk och hälsosam. Jag vill inget hellre än än slippa allt ont, smärta och allt jobbigt i min kropp.
Favorit band nu och för alltid?
Favorit band nu och för alltid?
GNR, Metallica och Iron Maiden.
Har du syskon eller djur? Berätta!
Har du syskon eller djur? Berätta!
Jag har tre syskon, två store bröder och en lillasyster. Inga djur eftersom min mor är allergis.
Framtida karriär?
Förhoppningsvis egen företagare men mitt eget mysiga café precis som jag vill ha det.
Ångrar du någonting?
Ångrar du någonting?
Nej, visst finns det vissa saker som jag kan tänka att vad fan gjorde jag, men jag ångrar ingenting. Jag tror att allting händer av en orsak och att allt jag gjort har fått mig dit jag är idag.Hur ser sommaren ut för dig i år?
I sommar ska jag jobba, med förhoppningsvis lite semester! Jag ska spendera all min fritid med min man och vi ska ha världens bästa sommar!
tisdag 24 april 2012
Ingenting alls.
Börjar få klagomål om min extremt dåliga bloggning men jag har absolut inte lust för fem öre. Vill fan inte skriva om mina dagar eller nånting och då blir det automatiskt att det inte blir nånting eller bara bilder. Huuuuuuuuuuuuuuuuuuur kul?!
I alla fall så har jag och min syster varit väldigt duktiga idag som powerwalkade en halvmil ikväll, stolt!
Är det okej väder imorgon blir det nog samma sväng :) Hoppas verkligen jag kan komma igång med träningen igen och få till en hälsosam kropp. Orkar inte med den här skiten längre, bara trycker i mig massa chips och godis och inte rör på mig ett dugg. Jag kanske inte går upp speciellt mycket i vikt men jag känner ju på insidan att det verkligen inte är bra. Så nu ska det bli allvarliga ändringar!
I alla fall så har jag och min syster varit väldigt duktiga idag som powerwalkade en halvmil ikväll, stolt!
Är det okej väder imorgon blir det nog samma sväng :) Hoppas verkligen jag kan komma igång med träningen igen och få till en hälsosam kropp. Orkar inte med den här skiten längre, bara trycker i mig massa chips och godis och inte rör på mig ett dugg. Jag kanske inte går upp speciellt mycket i vikt men jag känner ju på insidan att det verkligen inte är bra. Så nu ska det bli allvarliga ändringar!
Farväl älskade, älskade chips!
torsdag 19 april 2012
BIF
Ikväll gick jag in med inställning att gå och lägga mig tidigt, skita i jobbet imorgon och inte kliva upp på hela morgon dagen.
MEEEEN, sen kommer älskade Silfverberg och gör 1-0 Brynäs!
1-0 blev 2-0 och 2-0 blev SM-guld!
Så fruktansvärt underbart, förlorat 2 raka och kommer igen och spelar en sjuk match och vinner.
Underbara Brynäs if, jag sa tidigt att det va vårat år i år och jag hade rätt.
SÅ SATANS UNDERBART!
SM-GULD SM- GULD SM-GULD! WOOOOOOHOOOOOOOO!!!!
MEEEEN, sen kommer älskade Silfverberg och gör 1-0 Brynäs!
1-0 blev 2-0 och 2-0 blev SM-guld!
Så fruktansvärt underbart, förlorat 2 raka och kommer igen och spelar en sjuk match och vinner.
Underbara Brynäs if, jag sa tidigt att det va vårat år i år och jag hade rätt.
SÅ SATANS UNDERBART!
SM-GULD SM- GULD SM-GULD! WOOOOOOHOOOOOOOO!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)