En förlorad dröm

Nu såhär i efterhand tycker jag att jag är världens mest korkade människa som sa nej till jobb i cypern i våras. Jag hade kunnat åkt ner dagen efter studenten och haft allting betalt, fått jobbat som servitris/bartender nere i cypern och knappt behöva betala någonting. Men så jävla puckad som jag är tackade jag nej för att det va så nära inpå studenten men alltså HAAALLLLLLÅÅÅÅÅÅÅ?!?!?! hur fan tänkte jag?!
Jag skulle ha kunnat haft en förjävla bra sommar/höst och vinter därnere men jag valde att stanna hemma... dumma, dumma, dumma jag!
Man får lixom en chans i livet och den chansen ska man ta.
Det fula är att jag alltid har drömt att jobba utomlands och när jag fick tillfälle att uppfylla den drömmen så fegade jag ur. Nej, får jag chansen igen så tvekar jag inte för en sekund. (måste ju dock kidnappa min pojk och  ta med han i så fall!)

Är man fullt normal så säger man inte nej till det här..