Idag, 12:00 fick det banne mig vara nog! Då gick gränsen.
Jag tänker inte låta det här förstöra mig något mer, jag tänker inte låta det här etsa sig fast på min hjärna mer än vad det redan har gjort och jag tänker inte låta det bli permanent..
Men samtidigt vill jag ju inte att det ska ta slut, det här börjar ju sakta men säkert bli en del av den jag är men jag vill ändå ta mig ur det så fort jag bara kan.
För, jag vill ju inte det här egentligen. Ingen kan vilja ha det så här.
Jag försöker prata om det, med dom jag vet lyssnar men det är inte riktigt någon som förstår mig och hur jag tänker.
Jag vet inte hur jag ska hantera det här.
Svaret är utom räckhåll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar