Ibland orkar jag inte, ibland vill jag ingenting, ibland vill jag bara lägga mig ner och dö.
Ibland känns allting så fruktansvärt meningslöst och allt så oerhört ovärt.
Ibland bryr jag mig inte, bryr mig inte ett dugg av vad jag gör mot mig själv eller vad folk gör mot mig. Ibland är det helt enkelt för mycket för att kunna hantera. Jag är inte mer än människa, jag kan inte vara mer än de.
Jag är också livrädd, rädd att förlora allt som betyder nåt. Men varför kan jag inte bara uppskatta och ta vara på tiden med de underbara fina människorna jag har i min omgivning istället för att hela dagarna gå runt och vara rädd att förlora någon av dom.
Tänk om min hjärna någonsin kunde lugna ner sig och slut gå på högvarv 24/7 så skulle nog jag och alla andra i min omgivning må mycket bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar