lördag 17 december 2011

Mår så fantastiskt jävla bra och det skrämmer mig.
Jag kan inte tillåta mig själv att må så här bra efter allt som har hänt för jag vet att så fort jag får ordning på mitt liv får jag ännu ett bakslag.
Jag klarar inte alla blickar och allt som sägs bakom min rygg bara för att jag inte håller på att deppa sönder, som vanligt.

Jag vågar inte erkänna att jag mår bra, bättre än jag gjort på länge.

1 kommentar:

  1. Förstår precis vad du menar, men oroa dig inte.
    Folk kommer att snacka oavsett, speciellt i en sån liten by vart även tankarna är "liten".
    Det handlar om dig och om du mår jävligt bra kan man inte vara något annat än glad för dig!
    Hurra Hanna! :) ♥

    SvaraRadera