Står på mitt rum och beundrar alla mina fina skytte medaljer och pokaler och är lite stolt över mig själv över vad jag har presterat under flera års skytte. Och när jag tänker efter så saknar jag det så sjukt mycket ibland. Bara få stå där med hörselskoporna på och bara ha en sak i huvudet, att träffa mitt i och så när man drar i väg skotten och man känner att yes fan det gick den här gången också!
Att få en fin glänsande pokal för sin insatts då blir man så jäkla stolt och ska jag vara ärlig så skulle jag vilja spola tillbaka tiden tills då jag slutade och ta mig själv i öran och säga -
Vad fan håller du på med Hanna, du kan inte sluta nu! Du ligger på topp du kan det här! Men jag slutade och förlorade min chans till skyttegymnasium.. big mistake, BIG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar